Så gör jag min mjöd

Utrustning:
Jäskärl – damejeanne eller hink med lock
Jäsrör
Hydrometer (för att ha lite koll på alkoholhalten)
Pumphävert
Termometer
Stor pipett
Mätglas

Ingredienser:
Honung
Jäst
Vatten
Russin
Eventuell smaksättning

Förberedelser

Innan jag sätter ett mjöd så gör jag i ordning vattnet jag ska använda. Det kanske är att vara överdrivet försiktig, men för att bli av med eventuella bakterier eller klor etc, så kokar jag allt vatten jag tänker använda. Detta görs dagen innan för att vattnet ska hinna svalna. Om vattnet är för varmt kan jästen dö.

Man kan, om man vill, dränka all utrustning i desinfektionsmedel innan man sätter igång. Star San är en produkt som brukar dyka upp om när man letar efter information om mjöd på nätet. Men jag använder det normalt bara på den utrustning som är av plast. Resten diskar jag bara ordentligt.

Jäst

Dagen då mjödet ska bryggas börjar med att jag rehydrerar jästen. Mest för att ha koll på att den inte har blivit gammal. Sen är det bara att häva i vatten och honung i jäskärlet och röra tills all honung löst sig. Här är det bra att röra ordentligt och gärna skaka kärlet om man kan. Jästen ska tydligen gilla syre. Tänk också på att inte fylla kärlet till bredden. Annars kan det lätt jäsa över och jäsröret kan fyllas och täppas igen. Då finns det risk för en liten explosion och du kan få städa lite mer än du tänkt dig.

Eventuell smaksättning och densitetkontroll

Sen kan man tillsätta eventuella smaker, typ kryddor, örter, frukt etc. Man kan också vänta med att smaksätta tills dess att mjödet jäst färdigt. Och beroende på när man väljer att smaksätta, så kommer man att få väldigt olika karaktär.

Därefter häller jag på jästen, tar ett prov som tempereras till 20°C och mäter densiteten med hydrometern. Värdet noteras och kan sen användas, när jäsningen är klar, för att räkna ut alkoholhalten i det färdiga mjödet.

Russin

Jästen behöver lite annan mat än bara honung för att må bra. Det finns speciell näring man kan köpa, men det går också bra med ett gäng russin. Och när alla ingredienser är tillsatta så försluter jag kärlet, häller på vatten i jäsröret och trycker ner det i korken/locket.

Första jäsningen

Sen är det bara att vänta tills mjödet jäst färdigt. Det tar lite olika tid, beroende på mjödets innehåll, vilken sorts jäst, temperatur i rummet etc. Om det är en specifik nivå på alkohol eller sötma man är ute efter så kan man få det genom att hålla koll på densiteten och stoppa jästen innan den jäst färdigt. Jag låter den alltid jäsa ut helt, men man ska kunna stoppa den med jässtopp som går att köpa, eller genom att sänka temperaturen till 1 °C.

Andra jäsningen

När det slutat bubbla i jäsröret tappar jag om mjödet till ett nytt kärl och lämnar slagget som fallit ut. För att bli av med kolsyran rör jag runt ordentligt, men inte för kraftfullt. Vi vill bli av med kolsyran utan att tillföra syre. Sen tar jag ett prov, mäter densiteten och räknar ut alkoholhalten.

Det är också nu som jag vanligtvis smaksätter mitt mjöd, åtminstone då jag ska använda frukt eller bär. Jag håller koll på vilken volym jag tillsätter så att jag fortfarande kan ha hyfsad koll på alkoholhalten. Efter smaksättning kan jäsningen kicka igång igen, så jäsröret åker på och det får stå ett tag till.

Klarning

Av någon anledning gillar jag inte när mjödet är grumligt, utan vill ha det så klart som möjligt. Och ibland är det svårt att få till ett klart mjöd. Men om man låter mjödet stå kallt efter jäsningen och har lite tålamod så ska det klarna med tiden. Om det har svårt att klarna brukar jag tappa om det igen om det bildats mer utfällningar på kärlets botten. Någon gång har jag också använt Irish moss, för att skynda på klarningen.

Sen gör vi oss av med den sista kolsyran genom att röra om tills bubblorna slutar. Allt som återstår nu är att tappa upp på flaskor och att vänta. Det sägs att ett mjöd är bäst efter ett par år eller fler.