Morot

Moroten sägs komma från Afghanistan och den tog sig till Europa via Spanien på 1100-talet. Då var den violett, purpur, röd eller svart till färgen, ända tills någon gång på 1500-talet då en muterad morot fick en blekgul färg. Och ett sekel senare förädlade holländarna fram den orangea färg som vi idag ser som den klassiska, eller kanske till och med “rätta”, färgen på morötter.

En sak som man kanske inte tänker på är att en morot är tvåårig. Det är lätt att missa eftersom man normalt skördar den samma år som man sår den. Men om man låter den övervintra så kommer det massor av små vita blommor, i juli eller augusti. Och när blommorna har vissnat så börjar det bli dags att ta till vara på fröna. Man får visserligen offra en morot eller två, men mängden frön som man får i gengäld gör att det lätt är värt det.

Läs även: Enkelt att odla egna morotsfrön

Morötter i mat

Det finns nästan oändligt med användningsområden för morötter. Rostade i ugn tillsammans med andra rotsaker, kokta i grönsakssoppa, finrivna som tillbehör till fisk eller varför inte skurna i stavar serverade med dipp. De är också populära att använda i juice, bakelser och matbröd. Själv äter jag gärna morötter rivna i en apelsinsallad, eller smörstekta med lite honung ringlad över. De är också ett måste när man ska göra egen grönsaksbuljong.

Läs även: Grönsaksbuljong

Morotsstatistik

Moroten var den näst största svenska trädgårdsgrödan 2019, sett till areal. Då odlades den på 1 709 hektar, det vill säga 17 090 000 kvadratmeter, vilket motsvarar 16 406 400 odlingslådor! (Om en odlingslåda är 120 x 80 centimeter.)

Den tar dock förstaplatsen med en skörd på 106 700 ton när vi tittar på kvantitet. Det är lite mer än 152 428 571 honungsburkar på 700 gram!

Källor:
Runåbergs fröer
Statistiska Centralbyrån