Foto: Ett bo med det sydasiatiska jättebiet Apis dorsata - av Muhammad Mahdi Karim (GNU FDL, Version 1.2)

Honung DNA-testas

Om man är intresserad av biodling och honungsbin så känner man troligtvis till att honung är ett livsmedel som det fuskas ganska friskt med. I diverse grupper i sociala medier så är honungsfusket ett ämne som dyker upp med jämna mellanrum. I dessa grupper brukar man förespråka svensk honung och den ska helst vara närproducerad, för att man ska vara säker på att den inte fuskats med. Man har generellt ganska lite tillit till utländsk honung.

Och det är kanske inte så konstigt. Honung är med i toppen på livsmedel som det fuskas mest med inom EU. Det är till exempel inte helt ovanligt att det tillsätts socker för att dryga ut honungen, eller helt enkelt att byta ut honungen mot socker och honungsaromer. Men det finns även andra sätt att fuska med honungen, och ett av dem kan upptäckas genom att låta honung DNA-testas.

Securing Industry berättade nyligen att forskare från Sloveniens jordbruksinstitut använder DNA-tester för att skilja på honung som producerats av olika arter av bin. Honung från de vilda arterna Apis dorsata, det asiatiska jättebiet, och Apis cerana, ett östasiatisk bi, är högre värderad än honung från Apis mellifera, honungsbiet som vanligtvis används inom biodling. Den koreanska honungen från Apis cerana kan kosta mellan fem och sju gånger så mycket som den ”vanliga” honungen. En prisskillnad som kan fresta många att märka upp sin honung med felaktiga etiketter.

Nektarn som samlas in av bina får med sig spår av binas DNA och genetiska profil när den lämnas av i vaxcellerna. Och man kan alltså då, om man låter honung DNA-testas, skilja på om honungen kommer från det traditionella honungsbiet eller om det är den mer värderade honungen från de vilda arterna. Forskarna rekommenderar att man börjar använda den här tekniken, världen över, för att skapa en global databas som kan användas för att upptäcka fusk med honung.